Dec

29

Hejdå Maj-Britt

Klockan 16:11 av Caroline

Att begrava någon nära är fruktansvärt ledsamt. När man inser att personen i fråga aldrig mer kommer tillbaka känns saknaden helt otröstlig. Som ett stort tomrum som inte ens tiden kommer kunna fylla. Men mitt i allt de tragiska finns det så många fantastiska minnen och glädjestunder att tänka tillbaka på. Prästen idag talade om Maj-Britts intressen. Handarbete, korsord och patients var några utav dessa. Men även bakverk och blommor. Alltid fick vi sockerbullar och saft och när vi fick lyxen att sova över bjöds det alltid på pannkakor till frukost, gjorda på våffelsmet, Maj-Britts special! Ett mänskligt ånglok med optimism som måtto, Maj-Britt körde bara på och höll sig frisk som en nötkärna ända  fram till slutet. Klädde sig alltid snyggt och fick aldrig detdär tantiga utseendet med kritvita  papiljotterlockar och storblommiga kjolar. Pantertant! Det känns hårt att ta farväl av någon man tycker om, men tanken på dig, smärtfri och lycklig gör mig glad! Ta hand om dig!
 

5 kommentarer

  1. annelie o leif skriver:

    Nu gråter både jag och far en skvätt när vi läser det fina du har skrivit om Maj-Britt!Vi vill bara säga far och jag att du har talat om hur just hon var på ett alldeles klockrent sätt. Åh vad du är bra!!!

  2. Tommy skriver:

    Skrev det här åt en vän på FB för några dagar sedan: ”Alla människor lever genom minnen…..på det viset fortsätter de att vara med oss…och aldrig försvinna. Den dag vi glömmer dem glömmer vi också oss själva. Odödlighet finns inom oss, varje dag vi kommer ihåg de vi mist, ger oss själva en dag att minnas. Vi är en del av allt det som de har varit en del av. En dag kommer också vi att vara minnen och kärt tillbakablickande. Kanske är det just det som allt går ut på……. vad vet jag…..”

    Det är många gånger i sorgen som vi finner kärleken och gemenskapen tillsammans med de efterlevande. Döden är visserligen en del av livet, men så svår att förstå. De som lämnar ett tomrum efter sig är de älskade. Och bara det är ju en hyllning till dem….
    Ha det riktigt bra….

  3. Ole & Rie (Svensås 4) skriver:

    Forlåt, men nu og da læser vi din blog, Caroline – det vil sige, det vi forstår!
    Vi kännte inte Maj-Britt som du og kanske vi trænger os på, men det var så fine og snälla ord du har givet henne på väg- og det vi nåede at kende Maj-Britt var bare så fint.
    Må jeg kondolere dig og din familie – især Frank. Vi føler med honnom.

    • Caroline skriver:

      Blir jätteglad över att ni följer min blogg! Samtidigt lite rörd över att ni kommenterar och bryr er. Ni är väldigt fina människor och Farfar har sagt så mycket gott om er. Sköt om er!! Kramar

  4. Ole & Rie (Svensås 4) skriver:

    Tak, Caroline

Posta en kommentar