Göteborgsvarvet 2011 är över.
Precis när startskottet gick av stapeln under gårdagen tänkte jag att jag aldrig någonsin kommer orka detta.
Nervös, ont i magen och hela 2,1 mil framför mig. Jag försökte att inte hänga på tempot som grupp 2 startade med, men det var oerhört svårt. Känslan av att bli omsprungen gång på gång är sådär halvrolig så första 5km sprang jag på ganska bra. Efter första bron var det som att kuta in i en vägg. Jag blev heelt slut. Dock något uppjagad när kroppen reagerar trötthet efter endast 6km. Jag bet i det sura äpplet och tänkte att jag i alla fall skulle skaffa mig en hyfsad tid på milen. Tröttheten satt kvar. MEN efter sista bron som i all lycka avslutas med en lååång nedförsbacke fick jag på något sätt nya krafter.  Avenyn och linneparken som alltid innan varit de värsta platserna flöt igår på hyfsat fint. Vid målgång stannade klockan på 2.04 och glädjetårarna sprutade. Jag kände mig bäst i världen med skoskav och rester av utsvettat salt i ansiktet. Kexchokladen smakade gudomligt och medaljen satt som gjutet runt halsen, NÖJD var ordet.

Tack ni som har ståt ut, läst, följt och peppat mig under denna tiden på bloggen och i verkliga livet, ni är fantastiska! Nu tar jag en bloggpaus för att samla ny inspiration till Stockholm Maraton…… NOT!=P

Hittade min gamla header på första bloggen jag startade, haha, jag gillar den ”vårliga känslan”

Startade denna onsdagsmorgon med en låång promenad och en kaffe. Dessa aktiviteter rimmar gott med varandra, som äpple och kanel, kyckling och curry, rödvin och parmesan. Kombinationen smakar gott och får kroppen att vakna till liv. Alltid har jag musik på fullaste volym, dels för att promenader inte alltid är så himmlans roliga, dels för att slippa tänka och koppla bort verkligheten. Idag ville jag tänka och lämnade musiken på hatthyllan, bokstavligt talat. Fågelkvitter, skrattande barn och bilarnas brummande är ganska stimulerande, tro det eller ej. I musikens hetta tillåter man sig sällan att stanna upp och bara pausa. Snabbt ska det gå, svetten ska rinna och vid hemkomst ska man känna förbränning förbränning förbränning. Sjukt tråkigt att man endast utnyttjar promenader på det sättet, jag ska ändra på det.

Begav mig ikväll ut på min sista löprunda innan det stundande varvet. Min taktik är att denna vecka vila mig i form, oerhörd bekväm uppläggning. Jag insåg att idag  var alltså sista dagen jag kunde” känna på formen” som det så vackert heter. Peppar peppar ta i trä, krossa inga speglar gå inte under stegar, kändes det väldigt bra. 11,5km hamnade räknaren på och vid målgång hade jag krafter kvar, var alltså inte helt förstörd… Jag omvandlade backarna i huvudet till Älvsborgsbron och raksträckorna till psykiskt jobbiga delen på Hissingen, spurtade in på stadion, det vill säga vår parkering, och låtsades belöna mig med en kexchoklad, i själva verket ett glas vatten och en klapp på axeln. Jag tror jag är redo.

Siktet inställt på lördagskvällen då jag förmodligen kommer var död, men lättad

Att vakna kl 15:00 en söndag, äta en bulgursalladsfrukost kl 18:00, handla mat och sätta på Inception kollar på klockan 21:30.
EN sköön ledig dag som man vill utnyttja till max har försvunnit i ett ”poff” och kommer aldrig komma åter.
Så, sömnbrist är ingenting jag tänker skylla på om resultatet på lördag uteblir. Ni som tänkt ”kolla upp” mig efter varvet och försäkra er om att jag inte utger falsk tid på bloggen kan egentligen bara glömma det. Det blev något strul med inbetalningen och i torsdags fick jag det svart på vitt: JAG ÄR INTE ANMÄLD. En lättnadens suck med en oerhörd ångest kom över mig.
1. Ah va skönt det hade varit och slippa springa!!!
2. Meeen, gud va tråkigt det hade varit att inte springa…
Jag köpte en anmälan på blocket och springer i namn  xoxx xoxkxxxxn, startgrupp 2. Så rent officiellt kommer jag springa på ca 1,30h.

Ibland får jag en sådan sjuk lust att göra något nytt. Påbörja en förändring och vidga sina vyer. Det kan vara allt ifrån att börja baka, köra igång med en virkning, bli expert på viner, åter uppta mina tyska lektioner, bli bohem eller måla om. Saker och ting faller bara i mig och suget efter att aktivera  bara strömmar på. Dock avtar inspirationen ganska snart och jag hinner aldrig riktigt ta i tu med mina underverk. Dock gjorde jag något, som för mig, ÄR radikalt idag! Klippte av mig 10cm av min man och ljusnade upp håret med slingor. Resultat nedan:

Från tanke till verklighet på en dag. Min inspiration hann ej bli ett minne blott och jag gillar det skarpt!

Semesterplanering
Hur ska vi synka för att få några trevlig Sommardygn tillsammans? Sannerligen inte det lättaste. Dock inbringar vår diskussion just nu vuxenpoäng till spargrisen.
När har du semester? Ska vi vara lediga där? Men resan vi snackade om då? Vi kan gå på första sommartorsdagen tillsammans!
Till hösten skaffar vi hund, jepp

Morgonpromenaden snoozades förbi…
Jag kan inte träna på morgonen!! Jag kommer inte upp!! Skulle man lägga ihop mina bokningsskulder till Onyx för missade pass på morgonen hade jag nog kunna försörja mig på hummer i en vecka. Kvällen före tycker jag det är en fantastisk idé att göra spinning 07:00, men när mobilalarmet startar 06:15 finns det absolut INGNETING som kan få mig ur sängen.
Hur gör man ??

Istället för att mellanlanda i soffan efter jobbet och hinna fundera kring hurvida man verkligen orkar träna, ÅK DIREKT! Packa ner rubbet på morgonen (eller med framförhållning, dagen före), byt om på jobbet efter avslutad dag och styr kosan mot gymmet. Jag slutade idag 16:30, befann mig på xfit 17:00 och steg innanför min ytterdörr 18:00. Färdigtränad och gla´

Bilderna är tagna ifrån Kissies.se
Denna tjejen har startat en blogg och skaffat sig läsare endast igenom att provocera.  Jag vet inte om det är smart eller oerhört korkat att överdosera silikon, leva på low-fat-popcorndieten och  förmedla skiten på webben. Hon tjänar ju pengar på att se ut som ett undernärt afrikabarn med bröst stora som  bowlingklot, men hur fantastiskt är det att alltid bli ihågkommen som en provocerande fjortis resten av livet?  (Är det inte hemskt lätt att få skörbjugg på en popcorndiet? )
Men tragiskt nog vann hon igen då hon fått mig att lägga ner dyrbar tid åt att författa ett inlägg om henne.. Grattis, eller vad man nu ska säga, man kan ju inte annat än att ge dig cred för ditt engagemang gällande störd profilering.

Det är egentligen skrämmande hur mycket det är som egentligen BARA sitter i huvudet. Ett stort exempel på detta är den sk dagsformen som enligt huvudet varierar mellan -5 till +5 kg/dag. Va?
Låt mig förklara.

Bilden ovan tog i lördagskväll. Lite halvsliten ifrån personalfesten i fredags då den nattens sömn bestod av 4 timmar. Mätt ifrån några nävar för mycket ostbgågar och allmänt blää. Jag väger ca 100kg och känner mig helt ur form.

Denna debutbild i shorts togs för tio minuter sedan. Efter att tänkt springa 8km på Kype tappade jag helt fattningen och lyckades springa vilse (!!??) Jag sprang sprang och sprang, 60min förstod jag att jag befann mig på Brämhult… Där ifrån hittade jag tack och lov hem men det måste vara en bedrift att hamna vilse på en utmarkerad slinga? Hur som helst, denna bild är ungefär 100kg lättare än förgående foto som togs i förrgår. Men i ett verklighetsperspektiv så skiljer det nog knappt ett gram.

Hur kan man känns så ohyggligt stor skillnad?
Till nästa fråga; Är jag ensam om detta?
100kg eller ej, men fasen va mycket snyggare man känner sig efter en löprunda än en ostbågsfrossa.